söndag 27 oktober 2013

Storm på väg!!

Nu börjar vi landa lite efter att Lina gick över i ny ägo igår. Vi var nere i förmiddags och la in Linas bomkapell, som jag glömde att lägga över i går, under presenningen så att det finns på plats när Gabor ska rigga båten till våren.

Vi passade på att titta på andra båtars uppläggning, hur de hade löst det med vaggor och vagnar. När vi tog upp Lina i går pratade jag med kranföraren och han sa att om vi vill ta upp båten med mast så behöver vi ha en vagn. Och när vi funderar på det vill vi nog ha en vagn. Den känns mer flexibel än en vagga så att vi kan köra runt båten om vi så skulle vilja det någon gång framöver. Då det står en vagn som är till salu borta vid båtsällskapet så åkte vi dit och mätte upp den. Den behöver lite översyn, men annars tyckte vi att det var en bra kandidat. Fram till vi kom hem. Då slog det mig att visst, Malö har felköl, men fenkölen är ganska lång, så frågan är om den får plats i vagnens kölficka som är 2 meter lång. Så jag tog ut en bild på datorn och mätte. Och det visade sig att kölen var 2,3 meter lång, så där sprack den iden.
Så här kanske man kan ha det...

Här är en variant på en vagn
Eller kanske en enskild stötta längst fram...
Denna variant såg stadig ut.





Dock känner vi oss inte speciellt stressade. Vi ska bottenmåla Malön ordentligt till våren och skulle det vara så att vi inte fick tag i en vagn till nästa höst så kan hon ligga i under vintern och då har vi ytterligare en säsong på oss att hitta en lämplig vagn till henne.

Annars har dagen gått åt till att börja leta efter det som vi känner att vi vill handla innan nästa säsong, då målet är att vi ska vara ute 4 veckor på raken. Det som bland annat känns prioriterat är en gummibåt med motor. Innan vi bestämmer os för storlek på båt så behöver vi veta hur bred båt som får plats i Malöns dävert, så det blir väl till att åka upp och mäta någon dag. För att få lite tillförlitlighet så funderar vi på att köpa en ny motor, men tack vare prisnivån har vi inte tittat på de traditionella märkena som Johnsson, Mariner och Yamaha, utan istället Parsun, ett kinesiskt märke som är hyfsat billiga. Frågan är bara om kvaliteten håller, men de erbjuder 5 års garanti, så så dålig kan den väl inte vara eller...? Vi tänkt att vi skulle prata med dem på båtmässan så får vi väl se vad de har att säga.

Det som vi mest lurar på just nu är hur Malön ska klara den storm som verkar vara på ingång i morgon eftermiddag/kväll. Det ska blåsa upp till 28 m/s i medelvind så frågan är om uppställningen uppe i Kungsviken är tillräckligt stabil. Nu verkar det som det kommer att blåsa som absolut mest precis här utanför Bua, och inte så farligt uppe vid Orust, kanske inte mer än 16-18 m/s, men ändå... Det var ju varvet som tog upp båten och placerade den i vagga, så hur mycket ansvar har de för att uppställningen är tillräcklig för en höststorm? Och hur mycket täcker försäkringen om båten skulle välta? Ja, ja vi kan ju inte gärna åka upp och försöka hålla i båten när det börjar blåsa i morgon så det är väl bara att hålla tummarna att allt går väl.


Blåsigt värre...


Så, håll tummarna för att Malön inte välter i morgon kväll...!

Till nästa gång!

/Magnus

Ps. Måste tillägga att vi fyndade lite när vi var på väg hem från Bua. Vi såg att second hand-butiken var öppen och svängde in för att kolla efter porslin till Malön. Jag hade en tanke på vad vi (jag har nästan vetorätt i denna fråga ; ) var ute efter och efter lite letande så hittade jag rätt. Gammal stil men utan blommor och krusiduller och i en storlek som passar in på en båt (alltså inte så stora).  Det blev 6 mattallrikar och 4 djupa tallrikar, fler fanns det inte men får räcka. //Lotta
Så här ser dom ut!

lördag 26 oktober 2013

Lina är såld!

Efter detta vårt hundrade inlägg i vår blogg om våra äventyr på de sju haven och vår resa genom livet, tar vi avsked av Lina, vår Albin Vega som de senaste 4 åren har bjudit oss på upplevelser och äventyr utöver det vanliga. Vi kommer att sakna henne!

Vid halv två tiden på eftermiddagen i går så skrev Gabor från Halmstad under köpekontraktet, och vips! så var vår Albin Vega sedan fyra år såld!

Det har varit en märklig resa denna höst. Dels har vi varit haft rollen som köpare när vi köpte Malön och direkt därpå haft rollen som säljare när vi sålde Lina. Det är ju svåra tider för båtaffärer. Marknaden är liten och konkurrensen är hård om köparna. Men vi har lyckats att både köpa och att sälja. Och mycket har vi lärt oss på vägen.

När det handlade om att köpa båt så hade vi fördelen av att det i allra högsta grad är köparens marknad och som vi skrivit tidigare här på bloggen så hade vi mycket att välja på. Det som slog oss mest var den märkliga attityden som vissa försäljare hade men också hur viktigt det är att hitta rätt säljare. Kanske inte lika viktigt som att hitta rätt båt, men när det blir som i vårt fall där det fanns två likvärdiga båtar av samma modell till samma pris, men med helt olika attityd hos säljaren insåg vi vilken betydelse det har. Vi kommer nog aldrig riktigt att förstå de som sätter ut annonser och sedan i princip är helt ointresserade att sälja sina båtar. Det finns båtförmedlare, med samma namn som något man brukar lägga fast förtöjningslinan i båten, som under en period inte svarade på upprepade mail, som dessutom handlade om en båt som vi hade varit och tittat på som han förmedlade (Contrast 400) och som var vår absoluta favorit när vi åkte därifrån. Att vi inte fick respons från båtförmedlaren var ensamt den anledning som gjorde att intresset för båten sjönk till noll. Om vi nu ska köpa en båt för uppåt en miljon vill vi gärna ha förtroende för säljaren och om han inte ens svarar  på mail så bygger inte det något förtroende direkt.
En annan båt vi var mycket intresserade av var en Hanse 371 och det förmedlades av en firma som anser sig vara agenter för båtar som ska säljas. Vi ringde och mailade under en månads tid, men fick ingen som helst kontakt med förmedlingen. Samtidigt låg båten hela tiden ute för försäljning, och vi skulle så gärna vilja veta vem som ägde båten och som hade anlitat förmedlingen. Visste de om vilken nonchalans som förmedlingen visade upp mot presumtiva köpare? Förmodligen inte...
Som tur är drog vi den riktiga vinslotten när vi hittade Malö 38:an Bibbi och säljande Lennart och Madelaine Rosén. Men alla kan inte ha samma tur och det känns inte helt bra.

När Malö 38:an var inköpt så vände situationen och vi hamnade helt plötsligt i säljaren sits. Lotta satte ihop en annons med en lite annorlunda, lite personligare, text och la ut den på blocket.

Vår annons.

Priset som angavs tyckte vi var helt rimligt med tanke på det som följde med. Räknade vi bort värdet på utrustningen så hamnade priset på båten under 15 000:- och det kunde vi inte annat än tycka var ett bra pris med tanke på båtens storlek och möjligheter.
Men svaren uteblev. Det var någon norrman som hörde av sig och någon polack där hans syster i Sverige tog över kommunikationen när språket satte upp hinder. Men annars var det stilla.
Annonsen låg ute i två veckor och vi funderade hit och dit hur vi skulle göra. När vi var uppe på Orust och täckt över Malön för ett par veckor sedan så bestämde vi oss för att sänka priset och se vad som hände. Skulle vi få sålt den så slapp vi ju allt jobb med att lägga plattor och ställa upp vaggan hemma, beställa transport, ta upp båten och köra hem den, med allt vad det innebär av jobb och kostnader. Och dessutom, om vi nu fick sålt den genom att vi sänkte priset, så slapp vi att gå igenon samma procedur till våren, att på nytt försöka sälja båten. Då skulle den dessutom stå på land vilket vi tror skulle försvåra det ytterligare.
Vi hade i detta läge tankar på att båten kanske faktiskt var så gammal att den var osäljbar, att hon helt enkelt hade gjort sitt och att det var dags för henne att sluta sina dagar. Det känns som om det är många båtar från 60 och 70-talet som är på väg åt det hållet. Vi kunde då sålt all kringutrustning och förmodligen inte förlorat så mycket pengar, men oj vad skönt det skulle vara att slippa det!
Men så, efter att vi hade sänkt priset till 20000:- så började det hända saker. Flera tusen kollade helt plötsligt på vår annons, mailen trillade in, totalt 10 stycken, och tre personer kom och tittade på båten!


Tänk att så många blev intresserade bara för att vi sänkte priset 5000:-!

Den första, en gubbe från Lerum, började med att säga att båten inte var något för honom, och fortsatte med att racka ner på allt som han såg. Det slutade med att han skulle åka hem och fundera, men när han åkte hade jag redan bestämt mig att han inte skulle få köpa båten, även om han ville och även om ingen annan erbjöd sig att köpa den, för någon måtta för det vara på hur man uppför sig.
Den andra som kom och tittade, en ung kille från Kungsbacka, var nog väldigt intresserad, men körde taktiken att verka ointresserad och skulle åka hem och fundera. När han till slut hörde av sig och ville köpa båten var det försent, då var den redan såld. Men jag hade kunnat sälja till honom, han verkade vara en trevlig prick, om än något udda...:-)
Den tredje som kom och tittade visade sig vara en hel familj. De kom upp från Halmstad, en kille som hade med sig sin fru och sina två döttrar, en på 3 år och en på bara fyra månader. Jag tyckte att de hade en skön inställning, då de utan att tveka tog med bägge döttrarna ombord och hade ett allmänt trevligt sätt. Efter visningen for de tillbaka till Halmstad och där stod vi med tre som hade varit och tittat, med tre som skulle åka hem och fundera. Nu var det bara att vänta...
Sent på kvällen kom så ett sms från familjen i Halmstad. "Vi köper båten!". Tjo, vad glada vi blev!Mindre än en vecka senare var kontraktet underskivet, och vi tror han kommer bli nöjd med sitt köp. Under veckan som gick mastade vi också av Lina för att underlätta för köparen då han är nybörjare när det gäller hanteringen av båtar.

Lina, efter avmastningen, på väg till båtplatsen för sista gången...
Det går enklare nu än för fyra år sedan...
Storseglet hängs upp på tork i garaget innan nedpackning i segelsäcken.

Efter påskriften hjälpte vi till med att ta upp båten, lägga den i vagga och vintertäcka den vilket var mycket uppskattat av den nya ägaren, och vi skiljdes åt med lyckönskningar om framtida upplevelser.


Lotta styr med van hand Linas luftfärd! 60 kg tjej mot 2,5 ton båt. Gissa vem som vinner...?



Kameran överlämnad till proffset, så jag och köparen styr Lina vidare mellan lyktstolpar och sjöbodar.
Vad har vi då lärt oss av allt det här?
Jo, att det finns mer än pengar som betyder något när man ska köpa och sälja. Vi har också lärt oss att det finns många märkliga människor, både på gott och ont!
Vi har lärt oss att med rätt pris så går det mesta att sälja oavsett vilka tider det är. De som påstår att deras båtar inte går att sälja har nog i många fall helt enkelt överskattat värdet av sin båt.
Men framför allt har vi lärt oss att det går att förverkliga sina drömmar, så länge de inte är helt orealistiska!

Under hösten har en bekant drabbats av en stor förlust när hennes pappa mycket hastigt gick bort. Efter att ha pratat med henne efter det var vi överens om att man ska leva sina drömmar idag. Inte i morgon, inte nästa vecka och inte nästa år. Utan idag. För man vet inte när livet tar slut. Så vänta inte.
Det känns som om vi har följt det budet denna höst.


Hej då Lina! Tack för den här tiden! Hoppas dina äventyr fortsätter!



Till nästa gång!

/Magnus









söndag 13 oktober 2013

Malön får vintertäcke.

I går styrde vi kosan norrut och efter att ha tagit vägen om Biltema för att inhandla sådant man inte kan vara utan när man inte riktigt vet vad man gör (som till exempel spännband), landade i Kungsviken på norra Orust vid lunch. Tanken var att vi skulle bekanta oss lite med båten, kolla vad som behövde göras inför vintern och inför sjösättningen i vår.

Det började redan innan vi ens hade kommit ombord på båten då vi märkte att stegen vi hade haft med oss var för kort. Detta löste sig efter att akrobatiskt nummer av undertecknad, faktiskt med lokalt boende som förskräckt åskådare. När vi hade kommit upp i båten var det ett virvarr av känslor som for över oss. tänk att vi till slut stod i vår egna nyinköpta båt. Stundtals fattade vi nog inte riktigt att det var sant, men större delen av tiden njöt vi bara av att det faktiskt var det!

Vi började att gå igenom vad som fanns i båten, och drog på smilbanden när vi hittade vissa saker, och la pannan i djupa veck när vi hittade andra saker. De sistnämnda dokumenterade vi och ska skicka ett mail till Madelaine och Lennart och fråga vad det är för något.

Redan klockan nio var vi helt slut och kröp för första gången in i förpiken för att sova. Vi hade haft värmare igång under kvällen men tänkte att den värme som byggts upp säker skulle vara kver under natten, och därför stängde vi av värmaren när vi kröp ner i sovsäckarna.
Vi hade fel.
Värmen räckte inte alls.
För Lotta, som jag så gentilt hade gett den varmaste sovsäcken, fungerade det bra. Jag, däremot, frös som en hund (varför fryser just hundar så mycket, om någon vet kommentera gärna längst ner). Så klockan 03:00 (som vi såg på en klocka i taket i förpiken, en klocka som vi inte hade upptäckt tidigare) gav jag upp, knallade ut in salongen och slog på värmaren igen. Efter några minuter spred sig värmen ut i båten och jag somnade om och sov gott resten av natten.

Dagens aktiviteter handlade mest om att få båten täckt. Vi hade tänkt att laga de två minimala sprickorna vid bogpropellern och på framkanten av kölen, men märkte att vi hade täckt in bogpropellern när vi täckte båten, så det får vänta till våren. Så huvudtema blev täckning av båt med hjälp av ett antal bitar av trä, två bitar presenning och ett okänt antal linor och tältband. Det gick bra till slut. Vi gjorde förmodligen inte så som det var tänkt, men vi blev nöjda med resultatet, och det är det viktigaste.

Så framåt eftermiddagen bar det söderut igen, tillbaka till Varberg och vardagen, längtandes till våren då vår fina Malö 38 äntligen ska få komma i vattnet igen!

P.S.
Ingen som är sugen på en Vega från 69? Det finns en billig på blocket! http://www.blocket.se/halland/Albin_Vega_445__69_49531408.htm?ca=20&w=3
D.S.

Nedan lite bilder från helgen:

Första gången vi öppnar båten själva, oj så spännande!!

Första titten...

Titta vad Lennart och Madelaine hade lämnat kvar till oss! Finns det något att fylla dem med, tro?

Ja, det fanns det!
Första lunchen på båten. En favorit i repris, grillad kyckling med potatissallad, inköp på Ica i Henån.


En av många "Hmmm...vad är det här...?"
Vi borde förmodligen veta, men okunniga som vi är så gör vi inte det. Men lika glada är vi ändå! Hur kan man vara annat när man har en sådan skönhet att ta kort på??

En kvällsmacka i styrbords soffa. Jösses, vilken hög mysfaktor denna bår har!

Vem ska vinna?? Lotta eller bräderna???

Lotta vann (vi tror i alla fall att det ska se ut så, om någon tycker annorlunda kommentera gärna det så kanske vi lär oss något...)...och jag fixar till mantågen.

Några småhål i presseningen tejpas igen.

De aktre hörnen på pressingen fixas till.

Och de sista prylarna bärs tillbaka till bilen.

Resultatet blev allt ganska bra, eller vad säger ni?

Till nästa gång!

/Magnus

torsdag 3 oktober 2013

Då var vi Malö-ägare!

Lånad bild...men här är hon... "Bibbi"
Vi var på så gott humör när vi kom hem efter att ha skrivit över båten på oss, och jag tänkte sätta detta goda humör på pränt. Det enda som fick vårt humör att sjunka en stund var att vi fick reda på vad det skulle kosta att ha båten på land under vintern uppe i Kungsviken. Inte alls de summor som vi är vana vid i hamnen i Bua. Nu efter 2,5 års intensivt sparande var det inte riktigt en utgift vi hade räknat med.

Ja, ja vi får försöka ta oss ifrån det som la lite sordin på stämningen här hemma och fundera på det som hände i Kungsbacka i eftermiddags.

Vilka människor det finns! Både jag och Lotta är överens om att det inte görs sådana människor som Lennart och Madelaine Rosén längre. Så mysiga och trevliga på alla sätt! De hade till och med köpt med sig en liten present till oss, som en lycka till-gest! Hur många som läser detta och som har köpt båt har fått en sådan av dem som säljer??? Vi känner att vi har haft tur som har hittat dessa att köpa båt av. De hade fyllt i alla papper till punkt och pricka och efter att banktjänstemannen hade fört över pengarna åt oss, gick vi ut på parkeringen. Efter att vi hade fått lite mer båtprylar som de hade haft hemma, så skiljdes vi åt. Och det var nästan lite sorgset, trevligare människor får man leta efter. Glada i hågen kom vi hem och bar in alla prylarna, och Lotta satte igång att laga något gott att fira med. Så när väl det goda humöret har återvänt så kommer vi njuta i fulla drag av att vara Malö-ägare!

Nycklar och present!
En termometer! Den behövs för Lotta hoppar inte i med mindre än att det är 25 grader varmt! (Hmm..jag protesterar mot detta påhopp, undrar vem som är den största badkrukan egentligen!/Lotta
Till nästa gång!

/Magnus



onsdag 2 oktober 2013

Båtköpardags!

Det var ett tag sedan vi skrev, och mycket har hänt sedan dess.

Först och främst har vi lyckats komma fram till en överenskommelse med ägarna av Malö 38:an "Bibbi" om ett bra pris, och i slutet av denna vecka är det tänkt att vi ska skriva över båten på oss. Allt eftersom vi har tittat på de olika båtarna så har vi mer och mer förstått hur mycket det betyder att få ett förtroende för säljarna när vi köper något för så här mycket pengar. Vi har stött på allt från säljare som överhuvudtaget inte har verkat var intresserade av att sälja sin båt trots att de har annonserat ut den, via säljare som bara verkade vilja visa oss allt som var bra med sin båt, men inte det som var dåligt, till säljare som både ville sälja och som var ärliga och kunniga. Faktum är att de bästa säljarna faktiskt ägde båten som vi mest allt ville ha, nämligen det mysiga, kunniga och genuint båtintresserade paret Lennart och Madelaine Rosén. De har gett oss en omfattande bild av båten, både sådant som är bra och sådant som är något mindre bra, och totalt har de spenderat 7-8 timmar tillsammans med oss på båten för att ge oss en korrekt bild. Och inte minst har de varit mycket generösa genom att acceptera det bud vi la på båten, och på så vis ge oss möjligheten att förverkliga våra drömmar om ett liv på havet. Så, Madelaine och Lennart, tack för er tid, er vänlighet, ert tillmötesgående och er generositet! Vi lovar att ta hand om "Bibbi" efter bästa förmåga!

Budet klickas iväg via mail till Madelaine och Lennart...


Vi har förstått att det smärtar dem, framförallt för Lennart, att sälja sin båt. De har berättat att de har seglat tillsammans i 30 år, men att åldern nu har tagit ut sin rätt, och de har bestämt sig för att lämna båtlivet bakom sig och gå in i en ny fas i livet, med sommarstuga och barnbarn som viktiga delar. Vi önskar dem all lycka i framtiden och hoppas att de kommer att följa "Bibbi" och oss här på bloggen.


Här ligger hon och väntar på besiktning och inte minst på att det ska bli vår så att vi kan sjösätta henne!

Jag och besiktningsman Bengt Arvidsson inspekterar botten och diverse genomföringar och utrustningsdetaljer.

Utsikt över fördäcket. Besiktningen visade att teakdäcket är i gott skick!

Utsikt från rorsmansplatsen. Utrustningen är inte lika omfattande som vi sett på andra båtar, men det är lite befriande. Sittandes på babordstoften ses Madelaine.


Den helmysiga förpiken, för tillfället förvaringsplats åt riggdetaljer. Till vänster ses de helt nya seglen, vilken bonus att få med dessa i köpet!


Babords akterkabin. Här är det tänkt att barnen ska husera när de är med på våra resor!

Riggen och dess komponenter granskas noga.



Vad gäller valet av båt var det aldrig någon tvekan efter att vi tittade på "Bibbi" uppe på Orust första gången. Vi tittade på varandra när vi gick på bryggan efter visningen och sa "Det är ju den vi ska ha, precis en sådan!". Efter nästan två år av letande, då vi gått igenom 94 (!) olika båtar, tre pärmar fulla med material, och varit och tittat på sammanlagt 11 båtar, så hittade vi ingen som passade våra önskemål bättre än Malö 38:an. När vi ser andra båtar och försöker tänka om de skulle vara bättre för oss, så kommer vi alltid fram till slutsatsen att Malön slår dem på fingrarna. Visst, det är inte den snabbaste båten på världshaven, men den kommer att kunna ta oss dit vi vill, oavsett var på jordklotet. Vi pratade om det för några veckor sedan och då sa jag att om vi köper en snabb båt så kanske vi kommer över Atlanten på 2,5 vecka i stället för 3,5 vecka i Malön. Detta förmodligen på bekostnad av den trygga tunga gång som vi tror att Malön har på haven. Lotta sa då något väldigt klokt. "Hellre vara trygg i 3,5 vecka än att vara livrädd i 2,5", sa hon. Sällan har jag hört något klokare. Allt är inte fart, utan det  finns många andra faktorer som bakas ihop till hur vi upplever en resa. Dessutom kommer vi med all sannolikhet att känna oss bekväma med att gå ut i mycket hårdare vindar med Malön än vad vi skulle gjort om vi hade köpt en båt som hade varit mer kappseglingsinriktad.  Vi är så otroligt sugna på att ta ut vår nya båt på haven, se vad den går för och uppleva allt som vi tror finns därute, nya vyer, nya kulturer, nya människor. Vi kan knappt vänta!


En annan rolig sak som har hänt är att vi har kommit i kontakt med ett annat par som är ute och seglar Malö 38 på långresa. De heter Erik och Maria, och vi ser fram emot att ta del av deras erfarenheter runt långsegling i allmänhet och långsegling med Malö 38 i synnerhet. Vi följer Erik och Maria och deras son Gustav på deras resor genom bloggen http://sy-fria.blogspot.se/. Maria har också skrivit en bok "Var är den riktiga kaptenen?" som står på önskelistan inför nästa säsongs läsande i kojen på båten. Med tanke på hur underhållande texten på deras blogg är så är förmodligen boken riktigt läsvärd!



Bokomslag Var är den riktiga kaptenen? : en tjejsegling på Atlanten (inbunden)
Marias bok (hoppas att det är ok att jag la ut bilden...ska skriva till Maria och fråga)
I går ansökte vi också om medlemskap i Malöklubben. Nästan direkt efter att vi skickat mailet fick vi ett trevligt svar från ordföranden i klubben. Vi ser fram emot att ta del av andras, och dela med oss av våra, erfarenheter och upplevelser genom denna klubb! Även om vi har seglat Vega i några år nu, så finns det mycket som är nytt när vi nu byter båt, och som vi har förstått det så finns det mycket kunnande inom klubben. Det verkar också som det anordnas träffar hos leverantörer av olika utrustningar vilket passar oss perfekt då vi har mycket att lära!

Det är med vemod i kroppen som vi nu lägger ut vår Albin Vega "Lina" för försäljning på Blocket. Även om vi vid ett otal tillfällen har svurit över henne under dessa år har det positiva hon har gett oss övervägt mångfalt. Hon har introducerat oss till livet på havet, hon har tagit oss till platser vi aldrig skulle ha sett annars, men inte minst så har hon visat oss vad det är vi verkligen vill med vårt liv och vår framtid. Hon har varit en inspirationskälla utan dess like, och vi önskar henne ett gott liv hos dem som nu köper henne. Vi tror att hon kan inspirera även nästa ägare till ett fortsatt liv på haven, det har hon kvar i sig, den gamla damen, även om hon är över 40 år gammal!

Vår kära gamla dam, Lina...vi kommer att sakna henne!

Till nästa gång!

/Magnus